lördag 23 januari 2010

"åh snälla snälla. vet du receptet på att längta efter ensamheten som jag just nu är så rädd och allergisk mot. men som jag vet att man måste klara av i vissa doser som vuxen människa..."
Jag tror egentligen inte att jag har svaret på det. Jag har aldrig varit särskilt ihopsatt med en annan människa och därför är jag så van vid att vara ensam. Den dagen då jag fastnar i någon kommer antagligen hela mitt liv att vändas upp och ner. Den ensamheten som jag tidigare har varit så bekväm i kommer jag kanske att börja hata då. Kanske.

Annars handlar det nog om att omge sig i en mysig ensamhet, att tycka om sin omgivning och veta att alla man älskar finns så nära, även fast du inte har dom där just precis då.

1 kommentar:

  1. Du är nog den första personen jag "mött" (vet inte ritkigt hur jag ska sätta det i ord då vi egentligen aldrig träffats) som klarar av ensamheten?

    Jag vet inte, jag har alltid tyckt det varit lättare att vara ensam än att vara omringad av folk.

    För att tillägga till citatet:
    Alla är väl olika, och det finns inget recept på hur man uppfostrar sitt barn till att va en ängel; samma med ensamheten.
    Om man nu är beroende av människor så måste man kunna lära sig att tänka på ett annat sätt och finna det nya sättet mer bekvämare och enklare.

    T ex jag kände mig mer ensam när jag hade en massa nära vänner än nu när alla jag känner är mer av distanta bekanta.
    Jag gillar att ha det så, då jag är aldrig skyldig någon någonting, och jag flyter in och ut och runt bland alla när jag så vill.

    Och som du i slutet skriver är väldigt sant.
    Jag tror att när man är allerigsk mot ensamhet så brukar man oftast fästa sig vid personer, vilka som helst, och dessa personer är inte alltid bra för en eller så tycker man inte alltid om personen. (jag vet, när jag var yngre så var ensamhet det värsta)
    Men när man är ensam finner man mer tid åt att välja och vraka, och man kan tacka nej till att umgås med personer man inte tycker om.

    När man är ensam så har man inget att förlora.
    Det är i alla fall så jag känner.
    Ingen har i alla fall försökt och sälja mig vänskap, jag tror inte jag skulle köpa det ändå.

    SvaraRadera